”Äntligen!”
Så uttryckte sig många när det nya My+® programmet för blodcentraler togs i bruk i början av mars. Det gamla blodcentralsprogrammet Vertti stängdes ner klockan 8 på morgonen och det nya systemet var på plats på eftermiddagen. Den stora dagen föregicks av en hel del planering och utbildning och arbetet tog inte slut i och med den lyckade implementeringen.
Vi arbetade dygnet runt för att lösa vissa problem som vi inte hade märkt av i förväg. Men på det stora hela kändes det väldigt positivt, säger projektledaren och informationssystemdesignern Johanna Forstén från HUSLAB.
Alla ställde upp på ett fantastiskt sätt. Även om dagarna var långa var det trevligt att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål för det här projektet, säger Tuulia Palukka, specialist på blodcentralen i Mejlans.
Blodcentralsapplikationen My+® implementerades samtidigt i alla HUSLAB:s åtta blodcentraler. Cirka 30 procent av Finlands blodprodukter går via dem. Det nya informationssystemet förändrade avsevärt hela blodtransfusionsprocessen på HUSLAB och på avdelningarna. Den största förändringen var införandet av metoden ”type and screen” och det tillhörande kompatibilitetstestet. Denna metod tillämpas på cirka 90 procent av patienterna. Kvar finns bara de patienter som har antikroppar mot röda blodkroppar och vissa stamcells- och organtransplanterade patienter. Tidigare utförde HUSLABs blodcentraler ett fysiskt, serologiskt kompatibilitetstest på varje blodprodukt som skulle ges till en patient. Nu kan kompatibilitetstestet oftast göras elektroniskt, vilket påskyndar blodtransfusionerna och frigör laboratorieskötarnas arbetstid för andra uppgifter.
Risken för mänskliga fel minskar också när systemet kontrollerar att patienten får blodprodukter som är särskilt lämpliga för honom eller henne, tillägger laboratorieskötaren Liisa Mäki.
När blodprodukter beställs till en patient tar skötaren ett prov från patienten och blodcentralen gör en blodgruppsanalys och en omfattande antikroppsundersökning av röda blodkroppar. Om inga antikroppar hittas och patienten uppfyller de övriga kriterierna, gör informationssystemet ett elektroniskt kompatibilitetstest genom att jämföra informationen om blodprovet med informationen om blodprodukten. Kompatibilitetstestet är giltigt i fem dagar, under vilka patienten kan få mer blod ganska snabbt.
Tidigare, om patienten började blöda i operationssalen, tog det cirka en halvtimme att korsmatcha fler produkter med röda blodkroppar till patienten. I jämförelse tar detelektroniska kompatibilitetstestet bara några minuter , förklarar bioanalytiker Nessa Heidar Mehrabipour.
I nödsituationer, t.ex. vid olyckor, måste man dock fortfarande använda blodprodukter som inte har korsmatchats. Men om kompatibilitetstesterna har genomförts och patienten inte har några antikroppar kan en akut blodtransfusion vara lika säker som en planerad blodtransfusion.
Hanteringen av blodförvaringen förändrades också till följd av införandet av det nya informationssystemet.
Ulla Peltola, klinisk expert, förklarar att blodprodukter tidigare inte fördes in i informationssystemet. Nu är det obligatoriskt för att systemet ska ha något att jämföra med patientinformationen. När alla blodprodukter är registrerade i informationssystemet kan lagret skötas elektroniskt.
Om vi behöver någon speciell typ av produkt talar informationssystemet om för oss om vi har den i lager eller inte. Laboratorieskötarna behöver inte längre rota runt i kylskåpen för att hitta en kompatibel produkt, tillägger Peltola.
Tidigare förvarades ett stort antal blodprodukter som var reserverade för specifika patienter. Nu är de produkter vi har i förrådet tillgängliga för alla patienter och påsarna märks bara med initialer när de skickas ut till avdelningarna.
Vi kan använda blodprodukterna i kronologisk ordning, vilket innebär att de är färskare när de skickas till patienterna. Stora mängder påsar ligger inte längre i lager och väntar på att en viss patient ska behöva dem, säger Liisa Mäki.
Hur är det med informationssystemet och dess användargränssnitt, är användarna nöjda?
Applikationen är bra och precis vad vi förväntade oss, sammanfattar bioanalytiker Nessa Heidar Mehrabipour sina erfarenheter av applikationen.
Specialist Tuulia Palukka håller med.
Systemet är superenkelt att använda: du hittar funktionerna där du logiskt sett förväntar dig att de ska vara. Den största utmaningen har varit våra egna rutiner, det vill säga var varje bit av informationen ska matas in, förklarar hon.
Det nya informationssystemet förändrar arbetsrutinerna både på blodcentralerna och på vårdenheterna. De måste till exempel fundera på om det är rimligt att göra blodbeställningar för säkerhets skull, eftersom det innebär en hel del kompatibilitetstester för blodcentralerna. Enligt projektledaren Johanna Forstén har man på HUSLAB jobbat mycket med att effektivisera alla processer.
Vi lär oss fortfarande och det kommer att ta lite tid innan vi kommer in i en ny rutin. Först då kommer vi att kunna se de fördelar som det nya informationssystemet medför tydligare, förklarar hon.