Strax efter att det nya coronaviruset började spridas beordrade den danska regeringen nedstängning. Några månader senare kunde stora delar av samhället öppna igen, tack vare masstester, och det skandinaviska kungariket var också bland de första länderna som avskaffade alla restriktioner.
De snabba reaktionerna på viruset möjliggjordes av den danska nationella mikrobiologidatabasen (MiBa).
Infrastrukturen för rapportering och övervakning fanns redan på plats, så det var enkelt att bygga en coronalösning, konstaterade Marianne Voldstedlund, sektionschef vid det danska folkhälsoinstitutet Statens Serum Institut (SSI), som äger databasen.
Hon fick sällskap av Peter Steenberg och Ulrika Granroth från Autonik AB på Mylabs jubileumsseminarium i Tammerfors i september 2022 för att berätta historien om MiBa.
Steenberg är Creative Director och Granroth Operative Chief i den svensk-danska LIS-leverantören Autonik, en del av Mylab-koncernen sedan 2021. Autonik levererade ett av de databassystem för laboratorierapporter, wwSync, som MiBa bygger på.
Från regionalt projekt till nationell databas
Det som idag är känt som MiBa startade ursprungligen som ett projekt i Köpenhamns huvudstadsregion 2006. År 2008 antog SSI databasen och två år senare var den redo att tas i bruk nationellt.
Även om idén om en mikrobiologisk databas för hela Danmark, med Voldstedlunds ord, är ”varje epidemiologs våta dröm”, möttes den av viss skepsis från laboratorier och andra parter som var rädda för att regeringen skulle ta över deras data eller tvinga på dem standardisering.
Ändå fanns det också visionärer. Och så fortsatte projektet.
Alla rapporter med ett enda klick
Den nationella databasen byggdes upp med två syften i åtanke: Att ge tillgång till alla rapporter i hela landet och att samla in data för nationell övervakning.
Den blev först allmänt känd bland vårdpersonal i Danmark när den så kallade MiBa-knappen introducerades. Plötsligt var alla laboratorierapporter för en patient bara ett klick bort. Det blev en succé och sjukhusen började integrera MiBa i sina EPJ-system.
Antalet webbförfrågningar visar på en ökning i samband med integreringen av MiBa-tjänster i regionala EPJ-system, förklarade Steenberg och konstaterade, att det fanns ett tydligt behov av att dela information.
För att information ska kunna delas måste den vara enhetlig, men i Danmark fanns det inget nationellt klassificeringssystem.
Lokalt utvecklade klassificeringar måste kombineras till en ”Central Dynamic Mapping” med nationella och internationella klassificeringar. Som namnet antyder är central dynamisk kartläggning, ja, dynamisk, vilket i praktiken innebär två parallella databaser: en med lokala koder (källrapporter) och en med centrala koder.
Realtidsinformation kontrollerar infektioner på sjukhus
Fördelarna med en nationell, standardiserad och uppdaterad databas betonades i och med införandet av den så kallade Mibalerts. En ung mikrobiolog, som var frustrerad över spridningen av resistenta bakterier på de danska sjukhusen, fick en idé: Skulle MiBa kunna användas i realtid för att stoppa infektioner från att spridas?
Så kom Mibalert, som omedelbart informerade vårdpersonalen om att isolera patienter som man visste bar på antibiotikaresistenta bakterier. Larmet innehåller också en länk till en databas med mer information om bakgrunden till larmet, så att läkarna kan hantera varje fall på bästa sätt.
Den här funktionen testades för första gången 2015 när huvudstadsregionen drabbades av ett VRE-utbrott. MiBa visade sitt värde genom att hjälpa till att kontrollera det, och larmet skall nu tas ibruk i hela landet.
Nyckelroll i Danmarks Covid-svar
När Covid-19 nådde Danmark i februari 2020 och började spridas i snabb takt hade landet ett försprång tack vare MiBa.
MiBa spelade en viktig roll i Danmarks respons. De grundläggande funktionerna fanns på plats innan pandemin slog till och medborgarna kände till den digitala lösningen – sundhed.dk – där all deras hälsoinformation finns, säger Voldstedlund.
Våren 2020, när landet började masstesta sin befolkning för att hålla samhället igång, var det tekniskt sett ”ganska enkelt”, tillade hon. Tester, rapporter och vaccinationsbokningar fanns alla på ett ställe och samverkade sömlöst.
Voldstedlund betonade vikten av realtidsdata. Statistik i nära realtid levererades till de centrala myndigheterna så att de kunde fatta beslut i tid. ”Medborgarna kunde se samma data på offentliga instrumentpaneler som de ministrar som nämndes på TV. Folk kunde så att säga föreställa sig sina egna tester i de dagliga siffrorna, vilket motverkade falska nyheter.” Forskarna vande sig också vid att ha tillgång till statistik i realtid, vilket nu har blivit en ny standard.
När masstestningen var som störst testades 10% av den danska befolkningen varje dag. 150.000 PCR-test och en halv miljon antigen-testresultat – negativa och positiva – lades till i den nationella mikrobiologiska databasen varje dag. Även om testerna erbjöds praktiskt taget var som helst, rapporterades alla resultat direkt till databasen.
Vi var tvungna att göra enkla lösningar för att till exempel rapportera testresultat på skolor. Här matades data in manuellt i systemet utan problem, säger Ulrika Granroth från Autonik och tillägger: ”MiBa är extremt robust, så vi kunde skala upp det utan att det gick sönder.”
I Danmark har en nationell databas med uppgifter om smittsamma sjukdomar lagts till bland de kritiska infrastruktursystemen vid sidan av vatten, värme och kommunikation.
”Förlora inte dynamiken”
Den danska mikrobiologidatabasen startade som ett gräsrotsprojekt som ingen ville betala för. Nu är den känd för sin effektiva användning av övervakningsdata för att förhindra sjukdomsutbrott och har naturligtvis väckt intresse från många håll.
Kan modellen kopieras någon annanstans? Kan Danmarks nationella databas utvidgas till att omfatta Norden? Europa? Världen?
Ja, svarade Voldstedlund och tvekade. Men du måste vara försiktig så att du inte tappar dynamiken. Det kan lätt bli för tungt. Vi behöver standarder, men också frihet. Det är inte en storlek som passar alla.
MiBa startade utan inblandning av myndigheter eller styrgrupper.
Vi saknade finansiering, men vi hade friheten att bara göra vår grej, förklarade Voldstedlund efter seminariet i Tammerfors.
I flera år kämpade hon för att få finansiering. Sedan slog pandemin till.
Plötsligt fick jag alla pengar jag ville ha, men vi hade ingen tid att använda dem. Det tar 4-5 år att utbilda någon för detta tvärfält mellan medicin och IT.
Nu deltar Voldstedlund i två stora program på EU-nivå. Hon tycker att alla diskussioner fram och tillbaka är tidskrävande, men det finns ingen annan väg att gå som hon ser det. ”Vi måste prata och lära av varandra.”
En mikrobiologisk databas för hela Danmark är ”varje epidemiologs våta dröm”, sa Marianne Voldstedlund från Statens folkhälsoinstitut på Mylabs jubileumsseminarium. Här får hon sällskap av medtalarna Peter Steenberg och Ulrika Granroth från systemleverantören Autonik.
Läs mer om Mylabs jubileumsseminarium och hur Mylab under sina 35 år har utvecklats från en liten start-up i Tammerfors, Finland, till den ledande experten på informationssystem för kliniska laboratorier och diagnostik i Norden.