Samtidigt som HUS och flera kommuner har tagit i bruk det nya patientdatasystemet Apotti, närmar sig förnyelsen av laboratorieinformationssystemet vid HUS Diagnostikcentrum sitt slutskede. Under årens lopp har data överförts till det nya laboratorieinformationssystemet ett specialområde i taget, och projektet har framskridit trots coronapandemin.
Vi bestämde oss för att ersätta det föråldrade systemet med ett nytt för att få fler funktioner och förbättra tillförlitligheten. All data finns nu på samma ställe. Som en följd av coronaviruset har vi behövt lägga till nya typer av integrationer och produkter i systemet. Med hjälp av ytterligare funktioner kan patienterna nu själva boka laboratorietider och vi kan överföra data från systemet direkt till patienten. Det här är viktiga funktioner när man betjänar en så här stor befolkning, säger Lasse Lehtonen, direktör för diagnostiska tjänster vid HUS Diagnostikcentrum.
HUS Diagnostikcentrum tillhandahåller kliniska laboratorietjänster och medicinsk bilddiagnostik för en befolkning på cirka två miljoner människor: detta innebär över 24,5 miljoner laboratorietester på över hundra provtagningsställen i Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Enligt Lehtonen har tillförlitligheten en avgörande betydelse för laboratorieinformationssystemen – testresultaten måste överföras tillförlitligt från analysatorerna till laboratorieinformationssystemet och sedan vidare till patientinformationssystemen.
My+® har varit mycket stabilt, vilket är bra, och överföringen av resultat till patientinformationssystem har varit tillförlitlig. Mycket återstår dock att utveckla, och vi har diskuterat möjligheten till nya rapporteringsfunktioner med Mylab. Till exempel behöver formatet på de resultat som visas för patienterna i Kanta-tjänsterna fortfarande finjusteras och vi skulle kunna använda fler funktioner för rapportering av produktionen.
Ett separat system är nödvändigt
Lehtonen förklarar att den totala effekten av systemreformen är svår att bedöma i nuläget, eftersom det är svårt att särskilja de effektivitetsförbättringar som det nya informationssystemet medfört från de samtidiga organisatoriska förändringarna och utvecklingen av laboratorietekniken. Trots detta anser han att förvärvet var värt besväret.
Vi övervägde att införa laboratoriedelen i Apotti-systemet, men det slutade med att vi i stället använde ett separat system. Jag tror att det var nödvändigt för att Diagnostikcentrumet skulle kunna bedriva verksamhet utanför Apotti-området, till exempel i Kymsote- och Eksote-laboratorierna. I vårt eget system kan vi styra resurserna bättre och till exempel byta testplats vid en incident. Centraliseringen har förbättrat vår effektivitet.
Vissa utmaningar har uppstått på grund av att Apotti bygger på EPIC-systemet. Systemet har sina rötter i den amerikanska hälsovårdsmodellen och den skiljer sig från den finska modellen.
Det har t.ex. förekommit praktiska problem med att göra inmatningar, men lyckligtvis har dessa lösts. Ett separat finskt laboratorieinformationssystem hade kanske till och med underlättat övergången till Apotti, tillägger han.
Maximera hälsan med tillgängliga resurser
HUS Diagnostikcentrums mål är att främja hälsan med hjälp av diagnostik, att underlätta arbetet för klinikernas kunder och att säkerställa att patienterna får en smidig kundupplevelse. Lehtonen betonar att organisationen strävar efter att underlätta vården så mycket som möjligt med befintliga medel.
Diagnostik är en normal del av medicinen; vi är inte en separat enhet, utan en specialitet inom medicinen. Vår ideologi är starkt kopplad till att skapa hälsa och välbefinnande. Eftersom sjukvården utvecklas genom forskning är samarbetet med universiteten viktigt.
Att investera i hälsa är en utmärkt användning av pengar. Därför menar vi inte att vi bara ska skära ner på kostnaderna. Vi anser att snabb diagnostik, god tillgänglighet till behandling och högkvalitativt arbete är avgörande.
HUS Diagnostikcentrum betonar kundorienterat tänkande, dvs. att det ska vara trevligt för kunden att använda tjänsterna. Man måste ta hänsyn till att olika kunder behöver olika slags tjänster.
Vi vill till exempel hjälpa patienterna att välja test och tolka resultaten av diagnostiska test. Och även om många patienter vill använda vårdtjänster digitalt är det, liksom många andra tjänster, en delad fråga. Alla har inte samma förmåga eller tillgång till att använda tjänster online. Detta måste man ta hänsyn till när man bygger upp kundupplevelsen och därmed också i utvecklingen av informationssystem.